Ibland håller man på med en tavla som känns rätt, men när man tar ett steg tillbaka o verkligen tittar på den så inser man ofta att den inte är så bra som man trodde. Hjärnan ser nånting helt annat än vad som igentligen är framför en. Så har det vart för mej det sista, jag har gjort nått som känts ok, men sen har jag blivit besviken och därmed blir jag nästan aldrig helt nöjd med mina tavlor. Ett försök att råda bot på detta är att jag ska öva, öva och öva ännu mer på sånt som jag inte är bra på. Just nu är det realism som stör mej, jag har svårt att få till realistiska verk i färg och allt som oftast är det hudfärgen som spökar.
Så nu ska det målas realistiskt utan förväntningar, för då kan jag ju inte bli besviken. Jag har letat reda på en trasig duk som igentligen skulle ha kastats, men nu kommer den ju till användning, den är 90 x 40 cm så jag borde ha lite utrymme för mina experiment.
På denna duk kladdar jag upp vad som helst, det är alltså ingen tavla, den är ett "kladdpapper".. Och jag har ingen tanke bakom nånting, så blir en del ful så gör det inget, det är ju bara ett kladdpapper.. Så "The Canvas Of No Expectations" är född..
Gjorde ett ansikte igår.. bifogar även en bild på hela duken..
När man blir besviken ja.. Dom gör stambyte i vårt hus, dom är tre trappuppgångar bort.. Men ändå måste dom stänga av vårt vatten.. snacka om besvikelse när man ska koka kaffe o det bara pyser i kranen! Skurkar!
kan man koka på Loka päron?
4 kommentarer:
Den där är bra alltså!! // Frida
Tack.. ska öva mer hudfärg framöver, så hoppas på fler "bra" :)
Jag tycker hudfärgen på denna är riktigt bra! Skulle gärna ha ditt "klotterplank" på väggen hemma :) /Jenny
Jenny, tack :) Jo jag börjar förstå det där med hudfärg ju mer jag pysslar med det.. är rätt kul när det funkar :)
Skicka en kommentar